En ny tid

Lund ja. Lund! Det Àr fina saker det. PÄ bara sex veckor har allt det hÀr hÀnt, allt det hÀr som har blivit mitt nya liv. SÄdant trodde jag behövde ta minst ett halvÄr, oftast tolv hela mÄnader. Men nollning ger en vÀnner, kanske till och med en liten mini-familj, och det Àr jag tacksam för.

SÄhÀr mycket roligt inklÀmt pÄ sÄ lite tid var det lÀnge sedan jag var med om. Kan hÀnda har jag aldrig varit med om det ens. Sittningar, utgÄngar, myskvÀllar, nationsluncher och just det, intressanta förelÀsningar (faktiskt!!). Allting Àr sÄdÀr bra som man inte vÄgar tro att det ska bli! Fem Är till.

FörstÄs Àr det ocksÄ lite trÄkigt emellan, nÀr man inte alls har nÄgon lust att plugga inför tentan som stundar om knappt tvÄ veckor, men det ingÄr ju pÄ nÄgot vis i studentlivet.

Detta tycker jag borde firas med ett litet nollningsfotografi.





Inte augusti

Det Àr höst, för augusti försvann. Denna lÄnga fina sensommarmÄnad som var sÄ efterlÀngtad, den bara försvann i besökare och besök, utflykter och flyttnödvÀndighets inhandlingar, vinkvÀllar och flera vinkvÀllar. MÄnaden som stod emellan mig och det nya, den som var min sÀkerhet, livlina, den tÀnkte inte lÀngre hÄlla mig i handen. Med hejdundrande fart har dagarna istÀllets spolats upp, snabbare och snabbare, och nu ÄterstÄr bara en innan flyttlasset bÀr ivÀg. Imorgon ska allting packas, allting som skjutits upp mÄste bli klart. Sen smÀller det.





La fin

I flera veckor har det pÄgÄtt nu, nedrÀknandet. Först var det nÀr insikten kom, vi ska flytta hÀrifrÄn. Sedan var det som att vi inte kunde undvika att ropa ut, en mÄnad kvar, bara tre veckor, en vecka och en helg, hur ska vi klara detta, varför gÄr tiden sÄ fort? Sedan kom smÀllen. BOM. Magsjuka. Och helt plötsligt var en vecka bara en dag. Den sista njutartiden spenderades i ett luddigt moln av ingenting, och nu, nÀr jag kommit tillbaka, Àr det alltsÄ bara en riktig dag kvar, sedan Àr det bara stÀdning och flyttning innan vi kommer stÄ dÀr igen, pÄ svensk mark.

Men hej och hÄ vilken dag det ska bli! Nu ska vi ut i staden och strosa och Àta gott, sÀga adjö till alla Àlskade stÀllen och amorinokompisarna pÄ mitt nu föredetta arbete, till sist dricka en sista flaska vin vid Seines flodkant. En sista dag.





Marathon de Paris

I söndags hölls det maraton, och allting blev kaos i hela staden. Ett fint, festligt kaos. Jag gick runt med min kamera och förevigade alla udda men beundransvÀrda löparfigurer.

IgĂ„r köpte jag en modern fjĂ€derpenna frĂ„n allas vĂ„r favoritbokaffĂ€r Gibert Jeune, och sitter dĂ€rför denna tisdagsmorgon och övar pĂ„ kalligrafi istĂ€llet för att göra lĂ€xor. Det senare kĂ€ndes som ett slöseri av tid…





Bergochdalbanan

Ibland Ă€r det mindre roligt att bo i ett nytt land. Ibland vill man sparka och skrika och kasta baguetter pĂ„ alla vresiga fransmĂ€n. NĂ€r metrokortsmaskinen tar betalt för ett mĂ„nadskort utan att ge en ett mĂ„nadskort – utan att heller ge en ett kvitto. NĂ€r fransmĂ€nnen rycker pĂ„ axlarna och sĂ€ger dĂ©solĂ©, inget vi kan göra Ă„t det. NĂ€r man vill bli arg, föra fram vĂ€lformulerade klagomĂ„l pĂ„ franska, men liksom inte riktigt lyckas alls. NĂ€r man besviket stampar dĂ€rifrĂ„n.

Sedan finns det dagar dÄ allting helt plötsligt verkar gÄ ens vÀg. Sena aprilkvÀllar nÀr man hoppar glÀdjeskutt pÄ innergÄrden efter möten med hyresvÀrdar. NÀr man fÄtt reda pÄ att man fÄr stanna, att man fÄr hyra sin Àlskade lÀgenhet Àven under sommaren. Eller de nÀtter man sitter och pratar och inser att allting kommer ordna sig. NÀr man kommer fram till att sommaren till och med kommer att bli underbar.

Det gÄr upp och ned nÀr man bor i ett annat land. Som en berochdalbana med vÀldigt branta backar. Men vem vill Äka en mesig bergochdalbana som inte ens fÄr det att kittlas i magen nÀr det gÄr nedför?





Theo

Stora kloka ögon och en mjuk kalufs pÄ huvudet. En tre veckor gammal Theodore.





En resa

Det har varit snöstorm i staden, med parisiska mÄtt mÀtt iallafall. Dagen efter de snövirvlande vindarna tog jag med fotoapparaten till skolan och förevigade kÀrlekens stad under snön.

Imorgon bitti sÀtter jag mig pÄ en flygbuss pÄ vÀg mot Beauvais och fortsÀtter sedan hela vÀgen till Sverige! Jag Äker hem för att förnya mitt pass, men ocksÄ lite för att gosa med Maja, krama min Manda och sedan faktiskt trÀffa lille Theodore! Det kommer bli en fantastiskt bra helg, det kÀnner jag pÄ mig.





Demonstration

Idag ramlade vi pÄ en demonstration pÄ vÄr lilla promenad efter skolan. Det var franska anti-kapitalist partiet som var i farten, och en himlans massa mÀnniskor hade de samlat ihop dessutom. De dÀr rykande röda sakerna tyckte jag var lite lÀskiga, men annars var det ganska fint att se och höra pÄ alla de engagerade sjÀlar som fyllde gatorna.

PĂ„ eftermiddagen sprang vi ocksĂ„, men det har blivit sĂ„ vanligt nu att det inte lĂ€ngre Ă€r nĂ„got att skriva om. Lite speciellt var det Ă€ndĂ„, för jag sprang i bara linne. (= ingen löparjacka behövdes) C’Ă©tait merveilleux!





Den ljusnar mer och mer

NÀr vi igÄr möttes i lÀgenheten efter skolan Ellen och jag, hade bÄda tvÄ redan insett att vi var tvugna att bege oss ut igen pÄ direkten. Det var nÀmligen sÄ underbart varmt och soligt och perfekt vÄrigt ute! Vi bestÀmde oss för att göra iordning en picknicklunch, och tog med oss en massa godsaker ut till en bÀnk i Monceau. Som vanligt var vi inte de enda besökarna, folk gÄr man ur huse i dessa kvarter sÄ snart solen tittar fram, och de samlas alla i vÄr fina körsbÀrsblommande park.

Det har varit ett par lugna dargar för mig nu, eftersom jag lyckades slĂ„ huvudet i ett jĂ€rnrör nĂ€r jag satt uppe pĂ„ loftet i fredags kvĂ€ll. En hjĂ€rnskakning var inte hur jag tĂ€nkt starta helgen, men saker blir ju vad de blir… Under lördagen spatserade vi runt pĂ„ stan i hopp om att uppdatera Ellens garderob, och sedan begav vi oss hem till LinnĂ©a och Maria för vin, andra chansen och hallonchokladkaka. Helbra sĂ€tt att spendera en kvĂ€ll av dunkande huvudvĂ€rk.

Sedan söndag, vad gjorde vi dÄ egentligen? Jo vi satt ute i parken nÄgra timmar igen sÄklart, för att försöka skaffa oss lite fler frÀknar. Livet rullar pÄ, vÄren kommer, och jag mÄr bra!





Pappa & Faster

TÀnka sig vad vÀrlden Àr fin!