Ett steg framåt, två steg tillbaka.

Då bestämde sig vintern för att den faktiskt inte alls var klar. Med förfäran upptäkte vi då vi vaknat imorse att det faktiskt snöade ute  igen. Vi som skulle sola i helgen. Ha picknick.

Jag kollade tillbaka på bilder ifrån förra våren då jag befann mig på uppsalabåten, och såg att i slutet av mars hade jag en dag vågat mig ut på hundpromenad barbent och utan jacka. Om man kunde göra det i Sverige i mars, då borde man kunna göra det samma en månad tidigare i detta land. Det tycker iallfall jag. Men kanske får jag avvakta.

Vi har nu fått planera om vår helg, byta ut solskenspicknick mot louvrenstros och cafékaffedrickande. Först ska vi också till banken för att bråka lite mer med de franska byråkratimonstren.





VÃ¥ren

Idag bestämde jag mig för att avlägsna mig från vinterns kyla och isiga vindar genom att byta ut mitt djupt vinröda nagellack mot ett festligt rosa. I Sverige brukar man ju försöka skrämma bort snön och minusgraderna genom att frossa i butikernas pastellfärgade vårkläder, men jag köpte faktiskt mitt nya lack för att fira dagens ljuvliga varma strålar och det faktum att jag under lunchen kunde sitta på uteserveringen och äta baguette med min nya svenskskottska vän i bara kavaj. Vinterkläderna fick tas av. Det var varmt.

När jag senare tog en springtur i Parc Monceau blev jag så glatt överaskad att det började spritta i hela kroppen. Där fanns nämligen träd vars rosa små blommor redan slagit ut! I februari! Detta är så fantastiskt att det knappt finns ord för det! Våren, jag välkomnar dig (och de minusgrader som utlovats av yr de kommande dagarna försöker jag med all kraft ignorera).





Sorbonnestrul

Kvällen innan första dagen i skolan stundar för ögonblicket. Igår fick jag första delen av mitt schema. Min nya lärares namn har jag googlat, och genom en gammal students review av Sorbonnes kurser förstod jag att hon är helt fantastisk. Det var goda nyheter, för nu orkar jag inte med fler demoniska lärare.

Ellen däremot har råkat bli placerad i fel grupp. Såklart. Eftersom hon inte känner sig helt redo att ta sig an Sorbonnes allra svåraste nivå, ska vi imorgon gå till sekretariatet och bråka innan våra lektioner börjar. Detta betyder att vi behöver stiga upp i ottan (07.20) och att jag således måste gå och lägga mig nu.





Afrikakväll

Innan vi gick ifrån afrikafesten i lördags tog vi denna bild i entrén. Fasligt fint hus var vi i, och fasligt fin kväll var det. När vi först anlände i ett sällskap på sju personer, där bara en av oss kände värden, visste vi inte riktigt vart vi skulle ta vägen. Snart fick vi dock Champagne serverat  (tydligen hade prinsen just lanserat sitt eget Champagne-märke), och vi mingleldansade runt i någon timma.

Afrikansk mat serverades, och som av ett under vÃ¥gade jag smaka pÃ¥ flera olika rätter! Mest spännande var en vit potatismosliknande sak, som födelsedagsbarnet sedan berättade var ”foufou”, majsmjöl och vatten som jobbats ihop. Under engelskalektionerna pÃ¥ IB läste vi otaliga afrikanska böcker, och i dessa nämdes foufou ofta, vilket sÃ¥klart gjorde detta überhäftigt att smaka pÃ¥.

Vi dansade i många timmar till riktig musik, inte sådana där lama ljud som spelas på klubbar i Sverige, och sedan promenerade vi hem i natten, Ellen och jag. Dagen efter mötte vi upp Maria på stan, och jag kan ha råkat fynda en second hand-väska till. Men billiga unika fina skinnväskor kommer man inte över så ofta hemma, så därför tänker jag passa på nu.

Ellen har förresten fått jobb i helgen! Hon ska passa en svensk sexårig pojke vid namn Oskar, tre dagar i veckan. För stunden är jag ensam hemma eftersom hon jobbar sin första dag, och för att fira att hon överlevt ska vi ikväll baka fikonscones!





Bland bullar och diplomater

Igår var en experimentens dag: vi provade hur vår nya ugn fungerar! Ugnen ja, den köpte vi hux flux i förrgår under en resa til den gigantiska mataffären Carrefour. Ungefär 250 kronor styck fick vi betala för vår nya kärlek.

Maria skulle komma på besök på kvällen, och eftersom det är en tjej som diggar choklad, provade vi först att baka kladdkaka med apelsintryffel.  När denna var färdig fortsatte vi med kanelbullar, för det måste väl nästan vara det mysigaste man kan baka? Kan hända var vi inte riktigt haj på hur den franska torrjästen fungerar, och kan hända glömde vi addera salt till degen, men bularna blev faktiskt rackarns goda ändå!

Ikväll väntar nya äventyr. Vi har blivit inbjudna på fest av Linnéas pojkvän, som vi i och för sig aldrig träffat. Det ska tydligen vara en födelsedagsfest för hans kompis som är prins i någon afrikansk klan. Festen kommer äga rum i hemmet till en diplomat, någonstans nära Champs Elysées. Fint ska det vara, så ikväll ska vi klä upp oss till tänderna!





Sverigesmak

KvällsmÃ¥let blev ypperligt fantastiskt denna afton, för vi har varit vid den svenska affären ”Affären” och handlat. Gräddost! Min levnadsstandard här höjdest just med ett antal tiopotenser. Varm cholkad och ostknäckemackor alltsÃ¥.

Den här dagen har varit sÃ¥ hektisk att jag vid mitten av den nästan stupade av utmattning. Springtur, duschning, bankmöte pÃ¥ franska i över tvÃ¥ timmar vilket lämnade oss hjärndödare än hjärndödast, middagslagning, affären, bioaffär och till sist Monoprix. Jag hade ingen energi kvar alls att lägga pÃ¥ skrivning av ”Lettre de motivation” som behövs vid jobbsökning, sÃ¥ den läskiga jakkten skjuts upp en dag extra. Trots detta är jag tokigt nöjd med alla dagens bedrifter.





Hyresvärdsbesök

Aaaaoaaaooaaaoooo. Läskigt. Fy. Så känner jag just nu. Våra hyresvärdar har just varit hos oss, och det var pinsammare än vanligt ikväll. Huh. Språkbarriärer är förskräckliga ting, och att de sedan dessutom är medelålders, franska och relativt försiktiga av sig, gör det hela så väldigt spänt. Tippa runt på tå medan man försöker att faktiskt hålla ett samtal.

Snälla är de trots allt. Och våra lampor i badrummet har de bytt. Fast den ena vill fortfarande inte fungera, så imorgon kommer Olaf hit och ska försöka laga den. Turligt nog är han den mest lättpratade.

Nu till något mer avslappnat, skype-dejt med Marie!





Att göra saker

Om livet har varit tomt på måsten och åtagande det senaste, är det nu en himlans våg av att-göra-saker som slagit emot oss. Denna söndag har vi förberett oss inför den kommande veckan genom att städa lägenheten (hyresvärdarna kommer på besök imorgon), köpa skolväska till mig (20 euro på second hand) (jag glömde min portfölj i Sverige), och klurat ut vilka dokument vå måste ha för att kunna skaffa franskt bankkonto.

För att balansera ut dagens mÃ¥sten har vi ocksÃ¥ (1) sprungit i Parc Monceau och (2) ätit ljuvlig pizza pÃ¥ Sant’ Antonio. Det har blivit kallare igen förresten. Isiga vindar blÃ¥ser runt varje hörn, och parisisk kyla är tio gÃ¥nger grymmare än den svenska. Imorgon har yr dock utlovat värme, tio grader och sol. Vi planerar sitta pÃ¥ en bänk i parken i nÃ¥gon timma och lapa solsken…

Charlotte och stor brun läderväska





Hälsningar från Starbucks

Torsdag kväll och vi sitter här på Starbucks och myser. Vi har inte haft någon internetuppkoppling hemma det senaste, och här kan vi surfa på alla mobiler och datorer samtidigt om vi så vill.

Dagarna flyter förbi mycket snabbare nu än när vi först landade i Paris. Vi har kommit in lite i rutiner, utan att egentlgien göra mycket alls, och vi har det bra tycker jag. Imorse vakande vi sent som vanligt, men jag börjar tycka att elva är en ganska bra tid att gå upp nu. Efter kaffe och utsträckning av rygg (läs: vila i myshörnan) gav vi oss iväg på en springtur i våra kvarter. Det var den för mig första härliga springturen på länge, och det kändes ganska fantastiskt. Jag hoppas att löpningen snart kan bli lätt igen.

Men nu sitter vi som sagt på Starbucks och gör ingenting och allt möjligt. Snart börjar förresten de läskiga tiderna. Igår var vi nämligen på Sorbonnes sekretariat och registrerade oss, så nu ska vi strax börja söka jobb. Men först ska vi skriva CVn, skaffa bank och lite andra tråkiga saker. Det är inte så att vi måste skaffa jobb för att överleva här, men det blir rackarns tajt om vi inte gör det. Det där är bra, för det betyder att det inte är så himla bråttom att skaffa jobb. Hittar vi något om en månad duger det.





Efter några dagar i staden

Torsdag kväll, och femte dagen i Paris för denna vår. Dagarna sedan vi kom tillbaka har varit ganska oproduktiva, men vi har ju just heller inte så mycket vi behöver göra. Skolan börjar inte förän 14e februari, alla hjärtans dag, och inte kan vi börja leta jobb förrän vi fått våra scheman. Scheman kan vi inte fått förrän vi skrivit in oss, och skriva in oss kan vi inte göra förrän vi får inskrivningspapprena skickade från Sverige. Det går runt.

Ikväll har vi varit och fikat i Maria och Linneas nya lägenhet. Den var verkligen superduperfin, gamla trägolv, stort sovloft, nytt kök och badrum. En sÃ¥dan skulle man ha sedan när man börjar plugga pÃ¥ riktigt. Det var mysigt att träffa dem, även om det inte var första gÃ¥ngen sen vi kom tillbaka. I mÃ¥ndags svängde Maria förbi mellan sina jobb, och i förrgÃ¥r träffade vi Linnea vid Moulin Rouge när vi hade gÃ¥tt lite vilse…

Annars fyller vi dagarna med kaffe, springturer, promenader och matlagning. Igår gick vi i någon timma längst Seine, vilket totalt tog mustne ur oss. Trötta beskådade vi vyn över floden, innan vi hoppade ned i metron vid Hotel de Ville.