You are here: Home >Archive for 2012

Julsöndag

UnderstĂ€ll och fuskpĂ€lspannband, sĂ„ förbereder man sig inför en dag ute i ett decemberparis nĂ€r man haft feberfrossa under natten som varit. Jag bestĂ€mde mig för att stanna hemma pĂ„ förmiddagen och vila medan de andra gĂ„r pĂ„ MusĂ©e d’Orangerie och tittar pĂ„ de fantastiska tavlorna, för att sedan möta upp dem lite senare istĂ€llet.

Planen för ikvĂ€ll Ă€r att strosa runt i vintagebutiker i Marais, Ă€ta pizza pĂ„ bĂ€sta stĂ€llet i Paris (Sant Antonio’s), kika runt pĂ„ sagovaruhuset Galleries de Lafayette som har specialöppet idag, samt promenera runt pĂ„ julmarknaden vid Champs ElysĂ©es. LĂ„ter fint för en söndag tycker jag.

Egentligen borde jag verkligen ta tag i att mejla CSN, men det kĂ€nns sĂ„ jobbigt att jag istĂ€llet sitter och tittar pĂ„ mer Grey’s Anatomy. Oh well. Jag hoppas sĂ„ att det löser sig i vĂ„r sĂ„ att vi fĂ„r lĂ€sa de kurserna vi vill. NĂ€r vi var vid Sorbonnes sekretariat förra veckan trĂ€ffade vi ju nĂ€mligen pĂ„ en tjurig fransyska som sa att det nog inte alls skulle gĂ„ att göra sĂ„ som vi ville, för det hade tydligen ingen nĂ„gonsin gjort förut. Sure bacon.

Jag funderar förresten pĂ„ att titta in pĂ„ Svenska Kyrkans julbasar innan jag hoppar ner i metron senare. Det Ă€r nĂ€mligen sista dagen den Ă€r öppen, och jag Ă€r lite nyfiken pĂ„ vad det Ă€r egentligen. Ellen sa att de skulle sĂ€lja massa svenska prylar och godsaker, vilket ju Ă€r himla lockande, Ă€ven om det kĂ€nns lite onödigt att köpa sĂ„dant nĂ€r vi Ă€ndĂ„ Ă€r hemma om nĂ„gra dagar…


Hemmadag

Klockan Ă€r halv fyra, vilket ju betyder att det snart blir mörkt, trots att jag inte varit utanför dörren Ă€n idag. Det Ă€r lördag, tror jag, men jag sitter i sĂ€ngen och tittar pĂ„ Grey’s Anatomy för första gĂ„ngen pĂ„ ett halvĂ„r. NĂ€r datorn bestĂ€mmer sig för att den mĂ„ste buffra, vĂ€nder jag blicken mot fönstret och betraktar istĂ€llet mina grannar som passerar innergĂ„rden lite dĂ„ och dĂ„. Mest Ă€r det vĂ„r gardienne, men Ă€ven den snygge katthussen, och den virriga gamla dementa tanten i leopardpĂ€ls har visat sig. PĂ„ fjĂ€rde vĂ„ningen öppnade en fyrtiĂ„rig man, förmodligen ungkar, just fönstret för att skaka av sin koskinnsmatta.

Jag ligger under min rosa filt, den underbara gosiga, och fryser inte trots att det blÄser in kall parisluft genom ventilationen som inte gÄr att stÀnga. Jag har i och för sig stÀllt en kudde framför den, ventilationen alltsÄ, vilket hjÀlper lite.

Till lunch Ät jag grekisk yoghurt med sylt och havregryn, bara för att det liknar det mellanmÄl jag och mina bröder brukade Àta jÀmt och stÀndigt nÀr vi var smÄ. NÄgra lussebullsgifflar tog jag ocksÄ, som Fia och Julia hade med sig frÄn Sverige. De tvÄ flickorna ja! De Àr hÀr nu, och befinner sig nÄgonstans ute i staden med Ellen och turistar för fulla muggar. Och jag Àr sjuk. Ont i halsen, plus sÄnt dÀr som jag brukar kalla mysigt, men som egentligen inte Àr sÄ mysigt (fast ÀndÄ lite pÄ nÄgot sÀtt).

Kanske gĂ„r jag ivĂ€g till mataffĂ€ren senare och handlar nĂ„got till middag, och möjligtvis lite glass till den sjuka. Fast det lutar nog mot pestopasta Ă€ven idag, för det verkar lite kallt dĂ€rute. Alldeles för kallt för att ge sig ut…

En bild pÄ min utsikt, utan grannar för stunden.


Examen final

Idag var det dags för det huvudsakliga slutprovet, vilket naturligtvis gjorde att jag inte kunde sova pÄ hela natten. Inte förrÀn runt kvart i sex, tjugo minuter innan klockan skulle ringa, lyckades jag Àntligen somna! Puh, det var ingen rolig natt.

Halv Ätta satt jag pÄ metron pÄ vÀg mot Sorbonne och provskrivandet, och dÄ stannar sjÀlvklart tÄget i en kvart pÄ första stationen. Jag var livrÀdd att jag skulle komma försent, dÄ det sÄg himlans mörkt ut dÀr ett tag, men pÄ nÄgot mirakulöst sÀtt kom jag fram i tid trots allt!

Provet tog tre timmar, och var fyra olika delar: grammatik prov (1h), hörförstÄelse (20 min), lÀsförstÄelse (40 min), och till sist en uppsats (1h). Med mina tjugo minuters sömn var jag efterÄt ett vandrande spöke. Helt utmattad och inte en enda tanke kunde jag forma.

EfterĂ„t gick vi ut och Ă„t med klassen, och jag var smart nog att tacka nej till att börja tentafesten med dem redan vid lunchtid. IstĂ€llet gick jag hem och sov, och nu ska vi strax ivĂ€g pĂ„ förfest hos NormĂ€nnen. IkvĂ€ll blir det partaj till tusen, det behövs efter denna hektiska, stressade, nervvrakande veckan… PĂ„ mĂ„ndag Ă€r det dags att ta tag i plugget igen, för Ă€nnu Ă„terstĂ„r det muntliga provet innan det Ă€r jullov!


En post frÄn gÄrdagen.

Denna morgon gav vi oss av för att gÄ pÄ vÄr allra sista förelÀsning om Frankrikes historia. Vilken lyckans dag! De andra tvÄ förelÀsningarna vi har varje vecka Àr alltid tusen gÄnger mer intressanta Àn den hÀr. Professorn, som vi misstÀnker Àr rektor för hela vÄrt program, Àr en mycket underlig gubbe. Han saknar i princip alla de egenskaper en bra lÀrare bör ha. Dessutom verkar han vara lite rÀdd för oss studenter, dÄ han aldrig nÄgonsin tittar oss i ögonen. Han gÄr istÀllet blundandes runt och mumlar för sig sjÀlv med ena handen innanför byxan.

En lite sĂ€mre sak med att förelĂ€sningarna snart Ă€r slut, Ă€r att vi mĂ„ste börja plugga ordentligt inför slutproven… Egentligen sĂ„ ska dessa prov vara riktiga bagateller, i jĂ€mförelse med de riktiga slutproven, men alla professorerna har gĂ„tt igenom sĂ„ otroligt mycket under sina förelĂ€sningar att vi inte vet alls vad proven kommer handla om eller vad vi borde lĂ€sa pĂ„. SĂ„ det blir vĂ€l bara till att plugga hela Frankrikes historia inför detta prov.

I pausen bestÀmde jag och Ellen oss för att gÄ till ett mysigt litet café som vi velat prova lÀnge, sÄ vi lÀmnade de andra, som bestÀmt sig för att gÄ till biblioteket,  och delade pÄ en Àpple-kanel-muffins under en timmas smÄprat och jullovsplanerande.

Vid halv tre var jag tvungen att lÀmna min kÀra, och istÀllet ta RER-tÄget emot Cité Universitaire och min lektion. VÀl dÀr blev jag mottagen av en mycket sur lÀrare. Ojojoj. Ja, det hade tydligen gÄtt riktigt dÄligt för de flesta i klassen pÄ vÄrt förra prov, och detta fick vi nu lida för. Inte en enda millimeter ville hon dra pÄ mungiporna. Emot slutet av lektionen skulle vi trots detta leka en lek, dÄ hon lovat oss det fredagen innan, vilket till sist lyckades lÀtta upp stÀmningen lite. Fransyskor alltsÄ..!


Panthéon

DĂ„ jag och Ellen bestĂ€mt oss för att gĂ„ ut och Ă€ta ikvĂ€ll sĂ„ snart hon slutat skolan, hade jag tĂ€nkt att överleva pĂ„ kaffe fram till dess. Inte nĂ„gon jĂ€ttebra idĂ© tydligen. Kaffeinet gjorde mig fruktansvĂ€rt speedad, men förblev vrĂ„lhungrig. Men men, man skola lĂ€ra sig av sina misstag…

Idag under rasten mellan litteraturförelÀsningen och lektionen Äkte Ida och Ellen ivÀg till Palais-Royal, medan jag följde med Adrian, Trygve och deras norske kompis som Àr pÄ besök, till Panthéon. Jag hade aldrig varit dÀr innan, trots att det bara ligger tjugo meter ifrÄn vÄra förelÀsningslokaler. Nu har jag alltsÄ sett en massa kÀnda intellektuellas gravar, inklusive Victor Hugos, Marie Curies, Voltaires och Rousseaus. Fantastique!

Nu mÄ jag bege mig, sÄ att inte Miss Dellen fÄr vÀnta..


Onsdag

Bonsoir! Idag har varit en dag lik alla andra dagar, bra helt enkelt. Det kĂ€nns nĂ€stan lite orĂ€ttvist att alla mina dagar Ă€r sĂ„ bra nuförtiden. Livet Ă€r inte sĂ„dant, det var i alla fall vad jag trodde…

Morgonen började relativt sent, för bÄde jag och Ellen börjar (förmodligen) bli lite smygsjuka, vilket gjorde det svÄrt att komma ur sÀngen. Vi Ät frukost och lyssnade pÄ julmusik som vanligt, och sedan Àgnades förmiddagen Ät lÀxor och matlagning. Vardagligt, men Äh sÄ vÀldigt bra ÀndÄ!

Klockan tvĂ„ tog jag metron till skolan, dĂ€r vi hade diktamen det första vi gjorde. En diktamen pĂ„ siffror. EfterĂ„t skulle lĂ€raren försöka fĂ„ hela klassen att sĂ€ga de dĂ€r talen i kör. FyrtyofyramiljardertvĂ„hundrafemtiofemmiljarderĂ„ttioĂ„ttatusentrehundratjugo Ă€r inte det lĂ€ttaste att sĂ€ga pĂ„ franska…

IkvÀll ska vi gÄ pÄ bio pÄ Champs Elysées igen. Sista twilightfilmen, trots att vi inte sett den föregÄende Àn. Det ska bli prima!


Visit

I morse satte jag mor min pÄ tÄget mot flygplatsen, och nu Àr hon redan hemma hos hunden och Arven igen. Mysiga dagar har vi haft nÀr jag och Ellen visat henne runt i Paris, staden vi bÄda förÀlskat oss i. HÀr Àr vi och beskÄdar de internationella björnarna som stÄr uppradade lÀngst eiffeltornsparken. PÄ bilden poserar vi sÄklart med den svenska björnen, som skulle förestÀlla Rönnerdahl.

IkvÀll har vi varit pÄ Café Courcelles och betalt hyran till vÄra faddrar (eller hyresvÀrdar som vissa vÀljer att kalla dem). Vi satt i nÀstan en timma och diskuterade kulturer, böcker och sprÄk pÄ en nÄgot knagglig franska. De Àr sÄ otroligt söta att man knappt kan förstÄ det, men samtidigt Àr det himla lÀskigt att prata med dem pÄ det hÀr himla konstiga sprÄket..!

Nu ska jag strax göra mig i ordning för natten, eftersom vi ska upp med tuppen imorgon (halv nio? nio?) och bege oss ivĂ€g pĂ„ ytterligare en förelĂ€sning i fransk konsthistoria – en av mina favorittimmar under veckan!


PÄ begÀran

Varje kvĂ€ll klockan kvart i sju stĂ€nger min kropp av. Den verkar pĂ„ nĂ„got sĂ€tt vara in programmerad att fungera ett visst antal timmar, och vid just den hĂ€r tidpunkten har energin runnit ut. Men innan det Ă€r dags för kvĂ€llens powernap ska jag ta och skriva lite hĂ€r, eftersom mamma fĂ„tt mig att lova över telefon att uppdatera bloggen lite oftare…

Den hÀr veckan har skolan varit lugn. Ovanligt lugn. MisstÀnkt lugn. Vad hÀnder egentligen? Var har hon för planer egentligen den dÀr lÀraren? Ja, efter tvÄ efterföljande dagar utan lÀxor börjar jag allt undra. Idag har vi i och för sig haft tvÄ prov, men det har vi varje torsdag sÄ det rÀknas inte riktigt.

Profitez-en har varit ordern frĂ„n lĂ€raren, ”tag vara pĂ„ det!”, och det har vi gjort. IgĂ„r var vi till exempel och fikade pĂ„ Svenska Institutet med Amanda Evertsson som gick i min klass första Ă„ret pĂ„ IB. Mycket bra förmiddag!

PĂ„ l’Institut SuĂ©dois finns en anslagstavla, och dĂ€r satt en lapp skriven av en fransk tjej som ville ha ett sprĂ„kutbyte:  hon ville lĂ€ra sig svenska av nĂ„gon som ville lĂ€ra sig franska. Jag mejlade henne imorse, och vĂ€ntar nu med spĂ€nning pĂ„ svar.

Snart Ă€r det helg igen, och dĂ„ ska vi vĂ€l ta och hitta pĂ„ nĂ„got roligt. Kanske Ă„ka ut till Versailles, för det Ă€r nĂ„got vi bĂ„da velat göra lĂ€nge. Vi har ocksĂ„ tĂ€nkt att Ă„ka till ”AffĂ€ren”, en svensk matbutik i Montmartre. Det skulle vara kul att köpa hem lite pepparkakor, glögg och filmjölk…


Marais och sÄnt

Livet hÀr fortskrider som vanligt, skola, helg, skola, helg. Det Àr en fin cykel!

I fredags var vi som vanligt helt döda efter att ha gÄtt i skolan hela veckan, sÄ dÄ bestÀmde vi oss för att se pÄ film. TvÄ dagar i Paris var lika bra som vi förvÀntat oss.

Under lördagen var vi förutseende nog att göra helgens lĂ€xor, och dĂ€refter tvingade vi oss ut i regnet för att veckohandla pĂ„ Monoprix. (det senare kan man inte göra pĂ„ söndagar, för dĂ„ ska tydligen inte mataffĂ€rer hĂ„llas öppna…)

Senare pĂ„ kvĂ€llen mötte vi upp nĂ„gra kompisar vid HĂŽtel de Ville, för vi skulle fira Idas födelsedag. Vi satte oss pĂ„ ett mysigt brasseri – dĂ€r personalen var knasigt inkompetenta – och Ă„t god fransk mat. (Pour moi, une crĂȘpe avec ost och skinka)

NÀr vi var klara dÀr sprang vi in i en liten speceriaffÀr och köpte drinktillbehör. Vi skulle nÀmligen blanda drinkar i Idas mysiga lilla (stora) lÀgenhet i Marais. Det blev en mycket bra kvÀll, en norsk-svensk-afton i Paris. Det var roligt att fÄ lÀra kÀnna Ida och Trygve, som bÄda gÄr i Ellens klass, lite bÀttre. Utöver dessa tre franskdebutanter och mig, var det tvÄ andra mÀnniskor med; Adrian (herr norrman som gÄr i klassen min), och en av Idas komisar som var pÄ besök denna helg.

DĂ„ klockan nĂ€rmade sig halv tvĂ„, och metron snart skulle sluta gĂ„ för natten, bestĂ€mde vi oss för att dra vidare. Vid denna punkt var det bara jag, Ellen och Adrian som höll igĂ„ng, sĂ„ vi begav oss sjĂ€lva mot Showcase, en liten klubb som ligger vid en av broarna lĂ€ngst Seine. Efter lite dansande haffade vi fram emot fyratiden  en taxi och Ă„kte hem. Adrian sov pĂ„ vĂ„r soffa, och dagen efter fick vi en himlans chock dĂ„ vi vaknade och klockan redan var halv tre…

Söndagen försvann alltsĂ„ nĂ€stan. Men vi var glada Ă€ndĂ„, och Ă„t (mer) crĂȘpes vid ett fint litet crĂȘperie i Marais, mys-hoodsen.

En blogg ska ha bilder, men det finns inte sÄ vÀrst nya pÄ denna lilla dator. DÀrav denna bild ifrÄn Ellens tjugoÄrsdag.


Dans le metro

PÄ hemresan frÄn kvÀllens klasstrÀff hoppade jag och Adrian pÄ en smockfull metrovagn. Sneaky som jag Àr, lyckade jag ÀndÄ snabbt hitta mig en sittplats, vilket var en lÀttnad dÄ jag skulle följa med tÄget hela vÀgen till Àndstationen vid triumfbÄgen.

Mitt emot mig sitter tvĂ„ smĂ„killar som pratar spanska, och snart inser jag att det gör Ă€ven resterande folkmassan i vagnen. DĂ„ platsen bredvid mig plötsligt blir ledig, tar Adrian ett steg Ă„t mitt hĂ„ll, men en tredje liten pojke hinner före och slĂ„r sig ned. Hans förĂ€ldrar sĂ€ger Ă„t honom att ge platsen till Adrian, och det hela blir till ett vĂ€ldigt ojande och ”non, mais ça va”-ande Till slut fĂ„r vi i alla fall sitta tillsammans.

NÀr min norske vÀn vÀl stiger av metron, blir de vuxna spanjorerna helt utom sig. PÄ spanska börjar de frÄga mig (tror jag) om vi inte var vÀnner? KÀnner ni inte varandra? Varför gick han? Si si, svarar jag och ler.

DĂ„ norrmannen Ă€r borta dansar rĂ„ttorna pĂ„ bordet, och snart börjar de smĂ„ pojkarna prata med mig istĂ€llet. FörĂ€ldrarna tar fram sina kameror för att ta kort pĂ„ oss tillsammans, och jag kĂ€nner mig en smula generad. Visst var de bĂ„de söta och gulliga, men deras spanska var ganska svĂ„r för mig att förstĂ„. Innan de ska gĂ„ rĂ„dfrĂ„gar de sin mamma om vad de ska sĂ€ga till mig nĂ€r vi skiljs Ă„r. ”SĂ€g au revoir, eller ciao om ni vill. Annars kan ni sĂ€ga bye”. Au revoir, ciao, bye, bye, och sĂ„ var de borta.

PÄ metron har man aldrig trÄkigt.