You are here: Home >Archive for november, 2010

I sjukans töcken

S6300643

Jag medger; det var ett tag sedan nian…

Sjuklingar borde få ligga i soffan och titta på film. Och glass borde de få. Jag får plugga. Tack!


När timman snart skola stunda

Inkluderingen av bilden nedan kan tyckas helt slumpartad, och det är den också. Men nu när jag tänker efter passar den bra där den är, för jag känner nämligen en ganska stor uns avund gentemot just dessa två personer. De har sina svenska-orals avklarade.

Imorgon är det min tur. Hej. Hjälp. Sedan ska jag försöka leva vidare, fika pÃ¥ Nockes och sÃ¥dant…

IMG_7343


När åren gått

22maj 039

IM000210

Jag har fastnat i det där att titta igenom mappar på datorn innehållandes bilder från förr. Idag träffade jag på en trettonårig Charlotte som förmodligen just upptäckt att det där med att fotografera, det är inte så dumt.

En fika med Ellen är himla bra det föresten. Det är så skönt när man kan reda ut saker, ja om Bellman, Söderberg, och livet. Imorgon blir det biografbesök för att få se hur det står till med våra icke-mugglar-vänner.


Black + white = gray, hurray.

IMG_9726

Här kommer ju bara upp en drös svartvita bilder som inte har någon större mening, men det är väl bättre än ingenting alls. Sålänge iallaflall.

Jag känner mig segare än ett segt tuggummi nu ikväll. Förkyldningarna haglar tätt häromkring, och nu har jag troligen åkt på en till. Wonterfuuul!


Wii

IMG_1848

Joakim och hans Wii har flyttat hem igen, bara för några månader. Maja Larsson gillar detta.


Sommarminne

DSC00891

Jag älskar den här bilden. Den påminner mig om de två bästa jag vet. Bilden är nämligen tagen i sommras, när Amanda, Marie och jag hade en grillpicknick vid i Källby vid Vändern. Härligt!


Det som är litet längre bort

IMG_9984

Helt plötsligt började jag längta tillbaka till Frankrike. Men sedan kom jag på att det nog egentligen inte var dit jag längtade. Nej, det jag ville åt var väl det där roliga i resan, det som var så långt borta ifrån vardagen. För egentlgien åker jag lika gärna tillbaka till Nottingham. Eller till veckan då fransmännen var här, om det nu är tillåtet med resor i tid.

Kort och gott är jag väl trött på vardagen. Jag är trött på att alla är trötta och stressade. Ja, jag är väl trött på IB helt enkelt, vilket är ganska försåerligt. Men det är inte långt kvar, oh nej. Veckorna bara flyger förbi och snart är det maj!


En bortslösad dag?

IMG_1370

Idag har jag inte gjort någonting sedan det ringde i de megafonlikande telefonerna för att tala om att skoldagen var över. Ingenting.

Förutom att jag spenderat underbar tid med de bästa vänner jag har, att jag ätit god middag tillsammans med bland annat min bror som råkade hälsa på hemma, och att jag legat i sängen och slöpratat med min mamma. Förutom det, ingenting.

Jag får så dåligt samvete när det går så mycket tid utan att jag pluggar, för jag vet ju att det är apmycket att göra i skolan egentligen. Men det jag antar att jag måste förstå, är att det är detta som är livet. Och man ska ju leva livet, sägs det ju.


Yo puedo hablar español, no?

Nu har jag bestämt mig. Jag ska bannemig lära mig prata spanska.

Jag fick en slags uppenbarelse när vi var i England och delade rum med två fransyskor. I början pratade vi bara engelska, men sedan bestämde jag mig för att våga försöka prata franska med dem. Känslan av det band jag fick till dem var helt oslagbar!

Min dröm är ju att bli läkare, och att bli en bra sÃ¥dan. Jag vill kunna fÃ¥ folk att känna sig trygga trots att de är pÃ¥ ett sjukhus och i en inte allt för härlig situation. Att dÃ¥ kunna prata patientens eller annhörigas modersmÃ¥l, det är nog verkligen ett bra sätt att skapa trygghet. Fast efter spanskan fÃ¥r det räcka, annars flyger väl svenskan ur mitt huvud för gott…

IMG_1608De trevliga fransyskorna på vandrarhemmet

Nej, nu ska jag ta en promenad, och sedan börja skriva på den där franskauppstsen som visst skulle in imorn. Trop marrant.


När matte är en tråkmåns

IMG_1814

IMG_1833

IMG_1836

Hela dagen har spenderats med min kompis biologiboken. Detta har varit otroligt tråkigt för Maja, som hela tiden tjatat på mig att vi ska leka med hennes tygben. Till slut gav hon upp, men kom sedan tillbaka. Hon hade då tydligen bestämt sig för att hämnas genom att äta upp min matta..!