You are here: Home >Archive for september, 2008

Do you believe in God?

Trots att Santa Barbara Àr en av de mindre religösa stÀllena i USA, sÄ har jag redan trÀffat pÄ mÄnga vÀldigt religösa personer. Min vÀrdfamilj Àr nog ateister enligt dem sjÀlva och jag var lÀttad nÀr jag försod att jag inte skulle behöva följa med dem till kyrkan flera dagar i veckan.

PÄ min Ceramics lektion sitter jag nu tillsammans med tre jÀttetrevliga tjejer, men det Àr vÀldigt ovant för mig nÀr de under lektionerna pratar sÄ öppet om religion. Jag tycker absolut inte att det Àr fel eller sÄ, det Àr bara det att jag absolut inte Àr van vid det. I Sverige Àr man ju nÀstan ansedd konstig om man tror pÄ Gud.

Dessa tjejer pratar iallafall om alla saker de hittar pÄ med sina kyrkgrupper, och det Àr nÀstan sÄ att jag önskar att jag kunde gÄ med i en. Jag vÀldigt vÀlkommen, blev inbjuden redan första dagen jag pratade med en av tjejerna , men det skulle kÀnnas vÀldigt dumt att bara gÄ med sÄdÀr, i en desperat jakt pÄ vÀnner. Nej, jag tror jag fÄr stanna hemma trots allt.


When the leaves stop falling

lov2.jpg

lov1.jpg

Kan ni se vad jag just upptĂ€ckt? Det stĂ„r en björk pĂ„ vĂ„r framsida, och trots att det faktiskt Ă€r höst sĂ„ har den inte slĂ€ppt alla sina löv pĂ„ marken och gett dem alla höstens fĂ€rger. Nej, löven sitter kvar pĂ„ trĂ€det och har helt enkelt vissnat…

Jag Àr inte riktigt van vid detta klimat!

Föresten sÄ skulle ju jag ta bussen downtown för att shoppa, men tydligen hade bussarna nya tider för söndagar nu. En busschaufför stannade vid busshÄllsplatsen och berÀttade detta för mig, tack vare den vÀnlige karln slapp jag sitta dÀr och vÀnta i onödan.

IstÀllet gick jag bara till mataffÀren och innhandlade en massa frukt och (förlÄt) en cookie. VÀl i kassan fick jag veta att vindruvorna kostade över 8 dollar! Jag blir sÄ arg för jag kan ju aldrig klura ut vad lösviktsaker kostar, eftersom detta himlans land inte vill anvÀnda metersystemet..!


A personal victory, right mom?

Idag har jag cyklat till stallet alldeles ensam, pÄ en cykel som tillhörde en ÄttaÄring, utan att veta vÀgen till dit jag skulle. VÀl dÀr gjorde jag iordning en hÀst alldeles sjÀlv, med saker som jag inte visste vart de fanns, för att sedan hoppa en bana med en hÀst som egentligen Àr lat. (först ville han inte ens trava, men efter en himla massa uppvÀrmning fick jag igÄng honom till vÀrldens finaste hopphÀst!)

Jag mÄste nog sÀga att jag Àr nöjd!

belevadur.jpg
  The champion…

stallet.jpg
  The fancy barn…

Snart ska jag snart skriva min engelskauppsats, för att sedan ta bussen downtown för lite shopping. Nu mera har jag varken hela jeans eller hela skor, sÄ det Àr verkligen pÄ tiden att jag inhandlar lite nytt!


I don’t know what happened…

Vad fasen? Jag som skulle gÄ upp klockan tidigt tidigt, lÄg fortfarande kvar i sÀngen nÀr klockan slog elva.

Orsaken var att jag hela natten haft nÄgon slags hemsk magkramp. Jag misstÀnker just nu att jag blivit mildt matförgiftad. Det blev alltsÄ inget race idag heller, istÀllet har jag varit hemma och försökt bota det onda. Det har inte lyckats sÄ bra, eftersom jag fortfarande mÄr dÄligt. Jag ska snart gÄ och lÀgga mig, och hoppas att jag mÄr bÀttre imorgon..

Idag har jag föresten lagat mat för första gĂ„ngen i detta landet, fullkornspagetti och baconsĂ„s sĂ„klart! Det blev inte riktigt detsamma som hemma, dĂ„ grĂ€dden hade vĂ€ldigt lĂ„g fetthalt. Jag tror att det blir samma mĂ„ltid imorgon ocksĂ„…

Familjen Àr borta i helgen, sÄ deras vÀn Allison Àr hÀr och vaktar huset/hundarna/mig. Det Àr lite skönt att inte vara ensam faktiskt!


A very special game…

Ja, idag har jag varit pÄ en mycket speciell match. Dock Àr jag sÄ trött nu att endast en bild orkas lÀggas ut.. Imorgon ska jag upp klockan 05.45..

cheer.jpg


I am so in California!

Jag var lite rÀdd inför dagens trÀning, eftersom jag fortfarande Àr ganska förkyld och dessutom inte har sprungit pÄ en hel vecka.

Min oro var fullkomligt i onödan! Vi hade vÀrldens mest underbara trÀning, ni skulle varit dÀr. Först sÄ tog vi alla bilar, och for lÀngst med vÀrldens skumpigaste vÀg för att ta oss till stranden vid UCSB.

VÀl dÀr tog vi av oss skorna och började springa ut med strandkanten. Efter nÄgra hundra meter styrde en av vÄra coacher ut mot vattnet, och fortsatte springa precis lÀngst vattenbrynet. Det var hel underbart nÀr vÄgorna kom svallande mot fötterna, och det kÀndes som om man kunde springa för evigt!

Efter kanske en kvart sÄ vÀnde vi tillbaka, och det var dÄ man började kÀnna smÀrtan komma. Den förut sÄ mjuka sanden hade börjat flÄ upp vÄra fötter, men vi fortsatte att springa eftersom man helt enkelt ignorerade smÀrtan. Det var sÄ fruktansvÀrt vackert, tÀnk er att springa lÀngst Kaliforniens soliga strÀnder, med vattnet skvalpandes runt fötterna. Oslagbart.

NÀr vi var tillbaka dÀr vi startade, sprang alla ut i havet med klÀderna pÄ! Vi badade och simmade, det var vÀldigt skönt efter den varma löpturen. Det var surrealistiskt att se hela laget i vattnet med löparklÀderna pÄ, plaskandes i de underbara vÄgorna.

MĂ„ste jag sĂ€ga att detta var en galen och underbar trĂ€ning..? Det var vĂ€rt det tusen gĂ„nger om, trots att mina fötter Ă€r fulla av tjĂ€ra och jag knappt kan gĂ„ pĂ„ dem just nu…


Long day of drama

Detta har varit en vÀldigt lÄng dag, och jag Àr oerhört tacksam över att vi har sovmorgon till klockan 9.00 imorgon. (Eftersom alla har samma schema, har hela skolan samma sovmorgon)

Under min första lektion, vilken var engelska, fick jag reda pĂ„ att vi skulle skriva en uppsats. Det krĂ„ngliga Ă€r att de skriver uppsatser pĂ„ ett vĂ€ldigt speciellt sĂ€tt hĂ€r, och jag har inte alls klurat ut hur man ska göra. Jag kĂ€nner mig total lost och ganska förtvivlad…

PÄ vÀg till min andra lektion ringde den gÀlla skolklockan en enda lÄng signal. Folk började springa och jag kÀnde mig förvirrad till tusen. NÀr jag smÄjoggade fram till klassrummet, drar lÀraren in mig i salen och smÀller igen dörren. Ljuset stÀngdes av och alla satt tysta. NÄgra minuter senare ringde klockan igen, och jag fick reda pÄ att det var ett shooting-drill. AlltsÄ som brandövning fast för school shootings.

Trots att jag inte skulle springa under dagens tÀvling med Cross Countryn, var jag ÀndÄ tvungen att stanna och heja pÄ de andra. Jag och en annan tjej gick och satte oss en bit in pÄ banan dÀr vi trodde folk skulle ha det jobbigt, och förstÄ vilken tur att vi satt just dÀr!
  NÀr de första tjejerna kom springande förbi oss, börjar en tjej i tÀten plötsligt att gÄ. Hon vacklar till och faller ned i diket vid vÀgkanten. Vi rusade fram till henne, medan tjejen rullade runt pÄ marken. Hennes ögon snurrade helt vilt, och jag trodde att hon hade nÄgot slags anfall. Vi skickade en kille att hÀmta coacher och sjuksystern, och efter nÄgon minut började tjejen pÄ marken vakna till. Hon hade dÄ ingen aning om vart hon var, och sÄg sÄ förtvivlat rÀdd ut.

Det var en himla lĂ€skig incident, jag förstĂ„r inte hur hĂ„rt vissa av de hĂ€r löpartjejerna pressar sig…

lifeguard.jpg
  We’ve got your back..! ;)


A discovery about a Discovery Tour

Sjukling som jag Àr, har jag spenderat mycket tid idag vid datorn. NÀr jag försökte lista ut vad en resa till Hawaii skulle kosta, sÄ gjorde jag en liten upptÀkt.

EF, alltsÄ organisationen jag Äkte hit med, annordnar resor innom USA för sina studenter, och ett av resmÄlen Àr dÄ Hawaii. Ett annat resmÄl Àr California, och det var nÀr jag lÀste beskrivningen om resan dÀr som jag blev förÄnad.

discovery.jpg

Man kĂ€nner sig lite speciell nĂ€r man bor i en stad dit de ger resor för att uppleva det bĂ€sta av USA. Jag hade en himla tur med min placering…

Föresten sÄ har jag varit duktig idag och gjort alla mina lÀxor. Dock har jag en kÀnsla av att morgondagen kommer föra med sig Ànnu mer av den varan..


It is a strong freaky feeling I have

Jag tror att det Àr pÄ grund av min förkyldning. Jag vet inte alls vad det skulle kunna bero pÄ annars.
  Det Àr nÀmligen sÄ att jag har fÄtt en kÀnsla av att det Àr höst. Ja, det Àr nÀstan sÄ att det kÀnns som om det börjar bli vinter. Kanske Àr jag sÄ programerade pÄ att det ska bli kallare vid den hÀr tiden pÄ Äret, och att det Àr dÀrför som jag tror att vi gÄr mot mörkare tider. Som en inbygd klocka pÄ nÄgot sÀtt. Det Àr iallafall en vÀldigt stark kÀnsla, och helt oförstÄelig om man tittar ut genom fönstret under dagen och ser den gassande solen mot en ljusblÄ himmel.

 Kanske Ă€r det ett tecken pĂ„ att jag faktiskt Ă€r svensk? Trots att jag inte gillar potatis…

HÀr kommer nu lite fler bilder ifrÄn helgen. Ni ser hur förskrÀckligt höstlikt det Àr hÀr just nu.

pismo1.jpg
  Campingplatsen, full av utbytesstudenter…

pismo2.jpg
  Svenska Marcus, jag har aldrig varit sĂ„ glad i svenskar…

pismo3.jpg
  Tyska Alex, Marion, och en annan halvskum ledare

pismo4.jpg
  Ett sĂ„ fruktansvĂ€rt amerikanskt fenomen hittade vi uppe i skyn…

pismo5.jpg
  PÄ vÀg mot stranden!

pismo6.jpg
  Pismo Beach’s pier, underbart..

pismo7.jpg
  Ready to surf!


Oh yes I have been surfing!

Jag har haft en fruktansvÀrd, men jÀtterolig helg! Förkylningen bara dundrade pÄ, och idag Àr tredje dagen med hög feber. Men med mycket drogning sÄg jag till att inte missa alla hÀftiga saker under helgen.. ;)

Första natten var verkligen hemsk. Redan innan vi gick och lade oss, sÄ var vi frusna. Kudden hade jag naturligtvis glömt hemma, och min sovsÀck var egentligen en flisfilt. Trots att jag hade pÄ mig dubbla tjocktröjor, sÄ var febern Ànnu vÀrre nÀr jag vaknade dagen dÀr pÄ.

NÀr solen vÀl började vÀrma upp oss alla, sÄ blev det riktigt trevligt. Vi paddlade kajak, och jag sÄg en livs levande delfin simmandes i Stilla Havet.. Efter tupplur för min del, sÄ Äkte vi ett helt gÀng utbytesstudenter ner till stranden för att surfa. Det var skitsvÄrt och alldeles underbart!! NÄgonting jag absolut mÄste göra igen!

pismosurfer.jpg
  PĂ„vĂ€g mot stranden, surfkillar frĂ„n Pismo Beach hjĂ€lpte oss igĂ„ng…

Det som nÀstan var allra bÀst med helgen, var att trÀffa svenskar och norrmÀn! Folk som Àr likadana som mig, som förstÄr.. Jag pratade med sÄ mÄnga som tÀnkte pÄ exakt samma saker som jag gjort de senaste mÄnaderna, och det kÀndes vÀldigt underbart, som en lÀttnad. Men jag mÄste erkÀnna att det var vÀldigt skumt att prata svenska igen..!

Imorgon blir det ingen skola för min del, förmodligen en dag i sĂ€ngen tillsammans med lĂ€xor och snytpapper. Trots att helgen absolut var vĂ€rt det, sĂ„ mĂ„r jag himla dĂ„ligt just nu. Om man har feber, dĂ„ vill man ju sova i sin riktiga sĂ€ng…

Men nu ska surfartjejen gÄ och lÀgga sig, förhoppningsvis mÄr hon bÀttre imorgon!