I söndags hölls det maraton, och allting blev kaos i hela staden. Ett fint, festligt kaos. Jag gick runt med min kamera och förevigade alla udda men beundransvärda löparfigurer.

Igår köpte jag en modern fjäderpenna från allas vår favoritbokaffär Gibert Jeune, och sitter därför denna tisdagsmorgon och övar på kalligrafi istället för att göra läxor. Det senare kändes som ett slöseri av tid…

Sedan finns det dagar då allting helt plötsligt verkar gå ens väg. Sena aprilkvällar när man hoppar glädjeskutt på innergården efter möten med hyresvärdar. När man fått reda på att man får stanna, att man får hyra sin älskade lägenhet även under sommaren. Eller de nätter man sitter och pratar och inser att allting kommer ordna sig. När man kommer fram till att sommaren till och med kommer att bli underbar.

Det går upp och ned när man bor i ett annat land. Som en berochdalbana med väldigt branta backar. Men vem vill åka en mesig bergochdalbana som inte ens får det att kittlas i magen när det går nedför?

Stora kloka ögon och en mjuk kalufs på huvudet. En tre veckor gammal Theodore.

Det har varit snöstorm i staden, med parisiska mått mätt iallafall. Dagen efter de snövirvlande vindarna tog jag med fotoapparaten till skolan och förevigade kärlekens stad under snön.

Imorgon bitti sätter jag mig på en flygbuss på väg mot Beauvais och fortsätter sedan hela vägen till Sverige! Jag åker hem för att förnya mitt pass, men också lite för att gosa med Maja, krama min Manda och sedan faktiskt träffa lille Theodore! Det kommer bli en fantastiskt bra helg, det känner jag på mig.

Idag ramlade vi på en demonstration på vår lilla promenad efter skolan. Det var franska anti-kapitalist partiet som var i farten, och en himlans massa människor hade de samlat ihop dessutom. De där rykande röda sakerna tyckte jag var lite läskiga, men annars var det ganska fint att se och höra på alla de engagerade själar som fyllde gatorna.

På eftermiddagen sprang vi också, men det har blivit så vanligt nu att det inte längre är något att skriva om. Lite speciellt var det ändå, för jag sprang i bara linne. (= ingen löparjacka behövdes) C’était merveilleux!

När vi igår möttes i lägenheten efter skolan Ellen och jag, hade båda två redan insett att vi var tvugna att bege oss ut igen på direkten. Det var nämligen så underbart varmt och soligt och perfekt vårigt ute! Vi bestämde oss för att göra iordning en picknicklunch, och tog med oss en massa godsaker ut till en bänk i Monceau. Som vanligt var vi inte de enda besökarna, folk går man ur huse i dessa kvarter så snart solen tittar fram, och de samlas alla i vår fina körsbärsblommande park.

Det har varit ett par lugna dargar för mig nu, eftersom jag lyckades slå huvudet i ett järnrör när jag satt uppe på loftet i fredags kväll. En hjärnskakning var inte hur jag tänkt starta helgen, men saker blir ju vad de blir… Under lördagen spatserade vi runt på stan i hopp om att uppdatera Ellens garderob, och sedan begav vi oss hem till Linnéa och Maria för vin, andra chansen och hallonchokladkaka. Helbra sätt att spendera en kväll av dunkande huvudvärk.

Sedan söndag, vad gjorde vi då egentligen? Jo vi satt ute i parken några timmar igen såklart, för att försöka skaffa oss lite fler fräknar. Livet rullar på, våren kommer, och jag mår bra!